En duvhök blir ringmärkt.
|
Ringar för fågelmärkning. Ringen till höger är för kungsörn och havsörn.
Sedan tidigt 1970-tal har jag ringmärkt fåglar tillsammans med min kompis Åke Englund (359) Arbrå. Jag hade ingen egen licens på den tiden utan det var Åke som stod för ringar och kunskap. Det var mest ringmärkning av mesar och svartvit flugsnappare i holkar som stora skogsbolag satt ut på sina marker. Det var också på den här tiden jag själv började bygga holkar i större serier som jag sedan satte vid familjens stuga vid Galvsjön i Arbrå. Idag har jag över 300 holkar här. År 2002 sökte jag och fick egen ringmärkarlicens på holkfåglar. Jag behövde en egen licens för jag hade under många år tillverkat holkar och satt ut i Mariefredsskogarna med omnejd. Idag har jag ca 1 600 holkar här. Varje fågel som ringmärks får ett eget specifikt nummer. Det gör att om fågeln senare fångas eller hittas får jag som ringmärkare reda på detta om upphittaren rapporterar detta till ringmärkningscentralen i respektive land. Jag har fått flera återfynd från Frankrike under höstflyttningen. En göktyteunge som jag ringmärkte på Ärnäs Gård hittades i Pyrenéerna i s Frankrike och en svartvit flugsnapparunge från Kärrlången hittades i närheten av Bordeaux. En talgoxe från Fredrikshall flög till Köpenhamn.
Årsantal ringmärkta
Ringmärkningen i Sverige administreras av Naturhistoriska riksmuseet och
avdelningen Ringmärkningscentralen. Det är av dem jag får mina ringar och
till dem jag rapporterar mina märkningar. Förutom våra fågelstationer så är
vi ca 250 privata ringmärkare i landet som ringmärker fåglar.
Anledningen till att vi ringmärker fåglar är att vi vill lära oss mer om
fåglar och deras beteende. Hur kan t ex flyttfåglar hitta vägen? Hur kan
flyttfåglar veta att de måste stanna några veckor och lägga på sig fett innan
man flyger över Saharaöknen?
Det är därför mycket intressant att hålla på med ringmärkning av fåglar.
En vuxen göktyta blir ringmärkt.
|